Räkna själv: så bygger du kalkylen för solceller och batteri utan att bli lurad av en säljkalkyl

Räkna själv: så bygger du kalkylen för solceller och batteri utan att bli lurad av en säljkalkyl

Varje offert på en solcellsanläggning kommer med en kalkyl, och nästan alla kalkyler visar att investeringen är lönsam. Det är sällan lögner. Det är antaganden, och antagandena ligger nedgrävda i fotnoter som ingen läser.

Det som gör kalkyler svåra att jämföra är att de bygger på olika elpris, olika ersättning för såld el, olika andel egenanvändning och olika livslängd. Två offerter på samma tak kan visa åtta respektive fjorton års återbetalningstid utan att någon räknat fel.

Nedan bygger vi kalkylen från grunden, i fem steg, med de uppgifter du faktiskt kan hämta själv. Syftet är inte att komma fram till en siffra här, eftersom den beror på ditt hus. Syftet är att du ska kunna granska den siffra någon annan presenterar.

Steg 1: Hämta din egen förbrukning per timme

Detta är grunden och den enda uppgiften som inte går att gissa.

Ditt nätföretag har timvärden för din förbrukning och du har rätt att få ut dem, normalt via företagets webbtjänst som en fil. Tolv månader är minimum, eftersom en villa i Sverige har helt olika förbrukningsmönster i januari och juli.

Ur den filen ska tre saker läsas ut. Total årsförbrukning i kilowattimmar. Hur förbrukningen fördelar sig över dygnet, alltså om topparna ligger morgon och kväll eller är utspridda. Och de högsta timvärdena per månad, eftersom de avgör effektavgiften.

En kalkyl som inte utgår från dina timvärden bygger på en schablonvilla, och en schablonvilla har inte din värmepump, din elbil eller dina vanor.1

Steg 2: Skilj på de fyra pengaflödena

Här ligger det vanligaste felet i säljkalkyler: att blanda samman värdet av el du slipper köpa med värdet av el du säljer. De skiljer sig kraftigt.

Undviken inköpt el. När du använder din egen produktion i samma stund den bildas slipper du hela inköpspriset: elhandelspris, elöverföring, energiskatt och moms. Detta är den mest värdefulla kilowattimmen du producerar.

Såld överskottsel. När produktionen överstiger förbrukningen går överskottet ut på nätet. Du får då elhandelsbolagets ersättning för elen, plus nätnytta från nätföretaget, plus i normalfallet skattereduktion för mikroproduktion. Summan är väsentligt lägre än vad du betalar för att köpa tillbaka samma el.

Sänkt effektavgift. Om ditt nätföretag tar betalt efter uppmätt effekt kan lägre toppar ge en direkt besparing. Solceller ensamma påverkar detta måttligt, eftersom topparna i en svensk villa oftast ligger vintertid när produktionen är låg. Ett batteri påverkar det betydligt mer.

Prisarbitrage. Med timprisavtal och batteri kan el köpas när den är billig och användas när den är dyr. Detta fungerar året runt och är oberoende av solen.

Poängen: en kalkyl som räknar hela produktionen till inköpspris överskattar intäkten kraftigt. En som räknar hela produktionen till säljpris underskattar den.

Steg 3: Uppskatta hur stor andel du faktiskt använder själv

Egenanvändningsgraden är den enskilt viktigaste variabeln i hela kalkylen, och den varierar dramatiskt mellan hushåll.

Ett hushåll där ingen är hemma dagtid och som inte har batteri använder en mindre del av sin produktion själv. Ett hushåll med elbil som laddas dagtid, med varmvattenberedning styrd mot produktionen eller med batteri använder betydligt mer.

Detta går att uppskatta ur dina timvärden. Lägg en förväntad produktionskurva mot din förbrukningskurva timme för timme och se hur mycket som sammanfaller. En seriös leverantör gör exakt den beräkningen och kan visa den. En som anger egenanvändning som en schablon har inte gjort den.

Panelernas väderstreck påverkar detta mer än totalproduktionen. Söderläge ger högst årsproduktion med en skarp topp mitt på dagen. Öst- och västläge ger något lägre årsproduktion men en bredare kurva som matchar morgon- och kvällsförbrukning bättre, vilket kan ge högre egenanvändning och därmed bättre ekonomi trots färre kilowattimmar.

Steg 4: Ta reda på reglerna som gäller dig

Fyra regelverk påverkar kalkylen och alla fyra ändras över tid.

Avdraget för grön teknik ges som en reduktion direkt på fakturan, med olika nivåer för solceller, lagring och laddpunkt och med ett tak per person och år. Nivåerna har justerats vid flera tillfällen, och aktuella villkor ska hämtas hos Skatteverket snarare än ur ett säljmaterial.2

Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el baseras på antalet kilowattimmar som matats in på nätet, med tak och med villkor kopplade till anläggningens säkringsstorlek.

Nätföretagets tariff avgör om effektavgift finns och hur den mäts. Modellerna skiljer sig kraftigt mellan nätområden, och det avgör om det är värt att jämna ut topparna alls.

Elhandelsbolagets ersättning för såld el är avtalsfråga och skiljer sig mellan aktörer. Det är också den post säljkalkyler oftast antar för högt.

Steg 5: Välj rätt räknemetod

Nu kommer den del som avgör om siffran betyder något.

Enkel återbetalningstid är investeringen delad med den årliga besparingen. Metoden är begriplig och missvisande, eftersom den ignorerar att elpriset ändras, att kapitalet har en alternativ användning och att komponenter behöver bytas.

Nuvärdesberäkning diskonterar framtida besparingar till dagens värde med en kalkylränta. Kalkylräntan bör motsvara vad du annars skulle göra med pengarna, alltså bolåneräntan om du lånar eller sparräntan om du har kapital. En kalkyl utan kalkylränta antar implicit att pengar i framtiden är värda lika mycket som pengar idag.3

Kostnad per producerad kilowattimme är den mest användbara jämförelsesiffran. Total kostnad över anläggningens livslängd delad med total produktion. Den siffran kan ställas direkt mot vad du betalar för köpt el.

Tre poster som ofta saknas helt: växelriktaren har kortare livslängd än panelerna och kommer att behöva bytas, batteriet har begränsad kapacitet över tid enligt sin garanti, och elpriset som antas för trettio år framåt är en gissning oavsett vem som gör den. Historiska elprisserier finns i den officiella statistiken och visar hur stor variationen faktiskt varit.4

Fem antaganden att kräva svar på

När du har en offert framför dig är detta de fem frågorna som avgör om kalkylen håller.

Vilket elinköpspris har använts, och inkluderar det nätavgift, energiskatt och moms?

Vilken ersättning för såld el har antagits, och varifrån kommer den siffran?

Vilken egenanvändningsgrad har använts, och är den beräknad ur mina timvärden eller schablon?

Vilken kalkylränta används, och finns byte av växelriktare med i kalkylen?

Vilken årlig prisökning på el antas, och hur ser kalkylen ut om priset i stället ligger stilla?

Det sista är det bästa testet. En kalkyl som bara håller om elpriset stiger varje år i tjugofem år är inte en kalkyl utan en förhoppning. Be om ett scenario med oförändrat pris och se vad som händer med siffran.

Marknadsföring av den här typen omfattas dessutom av krav på vederhäftighet, vilket innebär att påståenden om besparingar ska kunna styrkas.5

Det som avgör mer än kalkylen

Två saker påverkar utfallet mer än något antagande i ett kalkylblad.

Det ena är att anläggningen dimensioneras efter huset, alltså efter takets faktiska förutsättningar och hushållets faktiska förbrukningsprofil, snarare än efter största möjliga yta.

Det andra är att arbetet utförs av ett företag registrerat för elinstallationsarbete, med föranmälan och färdiganmälan till nätföretaget hanterade som en del av uppdraget.6

En anläggning som är korrekt dimensionerad och korrekt installerad levererar det den ska i decennier. En kalkyl som visar en optimistisk siffra levererar ingenting.


Noter
1. Energimarknadsinspektionen, kundens rätt till mätvärden samt nätföretagens tariffutformning.
2. Skatteverket, skattereduktion för grön teknik och för mikroproduktion av förnybar el.
3. Konsumentverket, vägledning om att jämföra kostnader och krav på vederhäftig marknadsföring av besparingar.
4. Statistikmyndigheten SCB, officiell statistik över elpriser och energianvändning i hushåll.
5. Konsumentverket, marknadsföringslagens krav på att påståenden ska kunna styrkas.
6. Elsäkerhetsverket, register över elinstallationsföretag samt krav på egenkontrollprogram.
7. MBS Energi, solceller, batterilagring och elinstallation. mbsenergi.se

Lämna ett svar